Spik

Spik
Innan maskinell tillverkning av träskruv kom igång i mitten av 1800-talet, sattes de flesta beslag fast med handsmidd spik och/eller nit. Även efter övergången till maskintillverkad skruv fortsatte man att använda spik till en del beslag t ex stjärthakar och vinkelgångjärn med tillhörande hörnjärn.

Så kallad klen spik, eller furuspik, avsedd för normalt snickeribehov, t ex spikning av tak- och väggpaneler, golv, foder, socklar mm i miljöer från tiden före 1800-talets mitt. Handsmidd spik ersattes under 1800-talets senare hälft av så kallad klippspik.

Man brukar i valet av längd på spiken säga att 1/3 skall sitta i brädan och minst 2/3 i regeln.

Generellt kan den handsmidda spiken indelas i följande användningskategorier:

1-1,5 tum Fönsterbeslag
2 tum Handhyvlade lister, foder och annat finsnickeri
3 tum Kilsågade tak-, vägg-och bröstpanel m m invändigt. Och till spikning av kilsågad brädfodring utvändigt.
4 tum Grövre brädfodring och till spikning av locklister utvändigt.
5 tum Kilsågade golv m m invändigt samt till grövre snickerier utvändigt.